I love photos
Nu har jag varit på första fotokursen med min nya vän systemkameran. Åh va det var kul! NU börjar jag förstå lite bakgrunden till det här med fotografering! Äntligen! Det är verkligen något jag velat lära mig länge länge. Så länge jag kan minnas faktiskt. Det var inte för intet man valde Bild/Media när man skulle börja högstadiet (vilket kanske inte riktigt levde upp till förväntningarna)!
Ska absolut inte lägga upp några bilder som jag lyckades ta på kursen. Det är bara blaj alltihop, men det var ju för att man skulle lära sig ställa in alla funktioner, vilket inte är det lättaste. ISO hit och bländaröppning dit. Mesta tiden gick åt till att läraren fick springa runt och hjälpa folk hitta knapparna.. Inte lätt när alla hade olika märken på kamerorna.
Det roligaste på hela kvällen var när vi skulle få våran "hemläxa" till nästa vecka. En av uppgifterna var att ta "hoppkort alá Stina Dabrowski". HAAHAHAAha. Jag kunde inte hålla mig för skratt och inte vara tyst för den delen heller. Jag ÄLSKAR hoppkort och har både tagit och varit med i en hel del sådana (nån som känner igen det!?), vilket jag var tvungen att berätta. Läraren, som självklart jobbar som fotograf, sa att han alltid tar hoppkort på brudpar som han fotar på bröllop! Japp, jag och fotografen, vi tänker likadant vi!
Självklart var jag tvungen att leta reda några av dessa gamla godingar från förr. Enjoy!
Vilken vidunderlig spänst på sista bilden!!
Hahhaha. Du hoppar ju med riktig dabrowsky-stil du Jojo, till skillnad från vissa andra.. Notera Jennys min på andra kortet efter att jag gett henne en smocka:/
Min min e visst inte å leka med den heller
Min min e visst inte å leka med den heller
Ja visst är det härliga miner Åsa! Älskar den bilden. Men att du gett henne en smocka hade jag ingen aning om! Haha. Det svåra med hoppkort är ju såklart timingen. Sista bilden var en ren lyckoträff. Tror det togs på andra försöket! Höjdhopp! Bilden med mig och ett sjukt stort träd var ändå bäst timing. Jag cyklade ensam runt i en park i Christchurch NZ när jag såg trädet. Jag ställde upp kameran på min parkerade cykel som lutade emot ett annat träd, tryckte på självutlösaren, sprang som en dåre till stora trädet och hoppade! Det kallar jag timing.
Ja, hur FAN kan det se ut som om att ni hoppar 3m högt på sista bilden?
Nice.. tycker mig känna igen den där sista.. har ställts ut nånstans pga den mycket kända fotografen som tagit den va? ;)
Och lyckoträff.. knappast!
Snygg lya oxå förresten.. här är det värmeljusmania nu när kylan kommit ända hit.
Ha det guld tjejen.
Kram